Panta?

Har precis legat i sängen och gjort klart 44 naturkunskapsfrågor, nu är det bara renskrivning klar sen är jag fit for fight. Ja, att börja plugga alltså.
Johanna ska komma hit och vi ska plugga i 2-3 timmar, dricka té och äta mörkchoklad. Sen så blir det en mysig kväll med bastu, ansiktsmask och annat som är bra för kroppen. Ska bli riktigt skönt kan jag säga, känner att jag behöver en bastu med detsamma, dock var det bara en vecka sedan sist. Men, ja, kroppen behöver olika behov nu när det är vinter och så är det ju.
Nu är det så himla mycket i skolan för min del så jag hinner knappt vara med min bästa vän, och då funkar såna här kvällar perfekt. Jag och johanna var med varandra exakt varje dag förrut och nu hinner vi kanske ses max en gång per vecka, men på lovet ska jag säga er, då är vi ready to go igen, eller rättare sagt nästa vecka. För Johanna, det har alltid varit min bästa vän och egentligen ska inte skolan betyda att vänskapen kommer i kläm, men tråkigt nog är det så det är. Ja, men höstlovet, då ska vi iallafall vara med varandra varje dag har jag bestämt. Nej men helt ärligt, find a better person than Johanna and i will pay typ. Mitt hem är hennes hem, och hennes hem är mitt hem. Mina föräldrar älskar henne som om det vore deras egna barn,och jag hoppas hennes föräldrar gör detsamma med mig!  Som när jag inte hade träffat pappa på flera månader och johanna var med säger pappa ; men nu är det ju julafton, mina två favorittjejer är här! Så ville han ha en bamsekram av oss båda. Nej men helt serri, det är så skönt att ha en sån nära vän, som förstår en till max.

Börjar lessna lite grann, vet inte varför men det känns som att man blir ifrågasätt om vad man än gör, är det inte skitsnack så är det något annat. Jag vet faktiskt inte, båda är så lika så det är sjukt och det är .. jobbigt. Jag vet att jag inte har gjort något fel, för litar jag på en person skulle inte jag ifrågasätta och sedan bråka över sms över att JAG lägger skiten på dig, vad är meningen egentligen? Är det inte så att det var du som anklagade något? Var, i det stora hela, är det mitt fel då?!  I bland vill jag bara stänga ute allting, att inte berätta något för någon, men faktum är ju ändå - att det är ju det jag har gjort den senaste månaden? Har inte pratat om känslor något alls, och på ett sätt är väl det bra. För jag står fast vid att ensam är stark, att man inte behöver prata när man mår dåligt osv. Vi får väl se hur det blir i längden...


Kommentarer
Postat av: johanna green

klart dom älskar dej,det vet du!

2008-10-18 @ 19:52:26

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0