Stanna med mig.

Alltså, fan vad jag älskar dans.. Det är så skönt att komma dit, köra massa situps, skaka på rumpan, göra allt vad man kan för att sedan gå hem helt sluuut. Du känner verkligen att du kämpat och gjort ditt bästa.
idag kunde jag inte göra mitt bästa, och jag tror att alla som läser bloggen vet varför. Jag är i en svacka nu, känner inte igen mig själv eller någon annan. Sätter alldeles för höga krav på mig själv , gällande allt. Jag känner att jag inte räcker till, vad jag än gör blir helt fel och jag gör verkligen alla ledsna!
Jag vill tacka er som skriver på msn, sms, ringer och frågar vad det är som är fel, och att de saknar den "glada, spralliga Wiktoria - som alla vet att jag kan vara". Till och med mammas jobbarkompis som läser min blogg frågade vad de var som var fel (ja jag syftar på dig Thomas, hoppas allt är bra med dig!) och då är det illa..
Jag ska ta tag i mig själv nu, ska försöka börja om på nytt.. Vill inte känna såhär, vill inte gråta mig till sömns varje natt, vill inte ta till mig allt dumt jag säger till mig själv - jag vill vara den jag brukar..


Thought I couldnt live without you
It's gonna hurt when it heals too
It'll all get better in time
Even though I really love you
I'm gonna smile 'cause I deserve to It'll all get better in time


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0