WHEN I GET OLDER I WANT TO BE STRONGER
Ibland blir jag så ledsen.
Jag gör väldigt mycket för folk, jag ställer alltid (okej, för det mesta, när jag kan) upp och finns där när dem mår dåligt. Jag skyndar mig alltid dit och finns där så de kan gråta ut och prata ut.
Jag ställer upp på tjänster, lånar ut pengar och så vidare.
Men ibland tänker jag för mig själv, ska man inte få något tillbaka? När var det någon utav mina vänner som frågade hur jag mådde sist? Eller hur det går med jobbsökandet? Eller bara prata?
Jag har alltid varit en persom som bryr mig mer om andra än om mig själv, jag tar andras välmående istället för mitt. Jag är lycklig när mina medmänniskor mår bra. Men när ska man börja tänka på sig själv? När kommer gränsen då man inser att det man ger - får man inte tillbaka ?
Jag gör väldigt mycket för folk, jag ställer alltid (okej, för det mesta, när jag kan) upp och finns där när dem mår dåligt. Jag skyndar mig alltid dit och finns där så de kan gråta ut och prata ut.
Jag ställer upp på tjänster, lånar ut pengar och så vidare.
Men ibland tänker jag för mig själv, ska man inte få något tillbaka? När var det någon utav mina vänner som frågade hur jag mådde sist? Eller hur det går med jobbsökandet? Eller bara prata?
Jag har alltid varit en persom som bryr mig mer om andra än om mig själv, jag tar andras välmående istället för mitt. Jag är lycklig när mina medmänniskor mår bra. Men när ska man börja tänka på sig själv? När kommer gränsen då man inser att det man ger - får man inte tillbaka ?
Kommentarer
Trackback
